Det är ju bra att ha sina läkare och kontakter i sin egen stad då det är enklare och smidigt att träffa dom.
Nackdelen är ju att man stöter på dom titt som tätt. Jag blev helt stum och sprang och gömde mig på ica när jag såg min läkare, jag smög mellan hyllorna och hoppades på att han inte skulle se mig. Inte för att jag ogillar min läkare men vet inte hur jag skulle beté mig :S hur skulle han beté sig? får han hälsa överhuvudtaget?
Det gäller även skötarna på psyk....har mött ett par på stan men dom hälsar glatt. Jag själv blir bara paranoid och tror att alla runt omkring oss vet var vi har lärt känna varandra.
För ett tag sedan var jag påväg hem med stadsbussen och halvägs hem så gick en kille på som varit patient samtidigt som mig. Han satte sig bredvid mig och jag fick panik, skulle jag prata med honom? vet han var inne för avgiftning så det e ju inte ens säkert att han skulle komma ihåg mig i hans dimma.
Nu när detta händer hela tiden så önskar man att man haft kontakt med läkarna i hbg istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar