Denna vecka har jag varit väldigt lättirriterad, kändes som förr och det inte menat på någoy bra vis.
Folk verkade lite bekymrade över mina starka sovtabletter jag tog var kväll så jag har struntat i dom sen förra helgen, nja kanske användt någon enstaka .
Detta har resulterat i att jag vaknar klarvaken minst en gång om natten och jag drömmer knappt heller om det kan ha med det att göra.
Så denna veckan har jag sovit dåligt, varit uppe tidigt och i torsdags brast förståndsbandet .........
Jag skulle tvätta på morgonenoch passade på att dra ut allt från klädkammaren så inget skulle komma undan, Amadeus började beklaga sig över att all tvätt hamnade på hans golv så jag svarade lugnt och sansat -dom måste vara här nu när jag ska sortera tvätt, du ska ju ändå till skolan!
Han fortsätter pipa och låta som kungen över slottet så då brast mitt humör ut i en jättexplotion där jag använde mijloner fula ord i en skrikande ramsa, började med all min kraft kasta ut lådor över Amadeus rum för att sen skrikandes gå ut i hallen och göra oss redo för att gå till bussen.
Där i hallen var han helt sölig och pipande så jag tryckte mig förbi honom och han råkade bli knuffad rakt in i bänken som står hallen (en olycka alltså som kunde förhindras om jag stått kvar och väntat på honom).
När jag är i denna sinnsestämmningen så har jag ingen empati i mig, inga känslor förutom min ilska kokandes som lava i min kropp.
så sömntabletter nästa
Imorse slog Amadeus näven i bordet så det mullrade i mitt snorfyllda huvud och jag regaerade med att ge honom tv-förbud, kanske ni tycker är ett hårt straff att ge utan förvarning men jag tror átt varningar oftast bara blir varningar och inget mer. Om jag varnar då är det bara en gång sen kommer straffet.
Efter frukost gick Amadeus in på rummet och stängde om sig (han var inte arg) efter en stund kommer han ut och vill att jag ska komma in.
Han hade städat sitt rum jättefint, en helt rätt handlig för att få tebax tv:n enligt mig. Utan att skrika och skröna över att hur orättvis jag är, att han inte visste att han inte får slå i bordet bara göra något duktigt på eget bevåg :)
Nu om min sjukdom jag är fööööörkyld , hostar och snörvlar men mest nyser, ögonen svider och jag ser ut som sju svåra år.
Ni vet hur det kittlas i näsan hela tiden när man e förkyl så man måste gnidda utanpå näsan för att få stopp på det.
Det kan inte jag gör tack vare Jillans hud Bella som nästan knäckte mitt näsben för någon dag sedan och det gör massor av ont.Sen så är man lite hungrig hela tiden men alldrig sugen på att äta eftersom allting smakar samma .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar